Sjolus.org

Ja jävlar, det är underligt hur människor kan förvrida ens åsikter, ens känslor och ens tankar utan att ens veta om det. Är jag rätt ute? Är jag fel ute? Vad gör jag egentligen? Var är jag? Bah, screw it, den här korta förvridningen går över och går tillbaka till det vanliga snart, I’m sure.

Imorgon är det att finslipa de sista spellistorna fram till sent på kvällen, varpå jag under lördag förmiddag skall ta mig till Borås på random lämpligt sätt och därefter spela skiten ur hela Kevins vänskapskrets. De ska få så mycket ösig electrohouse i sig att de inte vet var de ska göra av all danslust.

…

Eller så kommer det sluta med att ingen gör någonting någonstans, utan bara stirrar häpet på hur värdelös jag är. Allt kan hända.

Fyfan, det bär emot att säga det, men allt kan hända, på alla fronter. Hej och hå, panikångestattack.

Ännu en kväll fylld med logiskt självdistans-skrik i mitt huvud, medans mitt “vanliga” medvetande bara gormar åt mig att sluta lyssna på självdistansen, eftersom den här gången ska den absolut inte få ta övertaget över mig. Den ska inte få regera mig, mitt liv, mina tankar, mina känslor och mina handlingar.

Nej, fyfan.

Jag klarade CCNA1 btw, VG på min första avklarade högskolekurs, det ni.
(Kommer få U på den andra, lovar )

Homo homini lupus est.

Människan är sin egen varg.
Människan är sitt eget rovdjur, sin egen värsta fiende. Allas våran största fiende är oss själva. På någon nivå, på något plan.

Nej, såhär kan jag inte hålla på, det är jag för trött för, jag kommer bara göra en sådan där klassiker och mumla ur mig något jag inte borde mumla ur mig. Godnatt.

1. WOOH JAG FICK MITT BOSTADSBIDRAG BEVILJAT! NIOHUNDRA KRONOR EXTRA I MÅNADEN! <3
2. Jag är vidrigt nervös och ändå sjukt lugnt för Forumträffen. Hon får mig så vidrigt nervös och ändå så sjukt lugn. Samtidigt. Jävla förmåga det också

Ah, mina underbara humörväxlingar. Strålande när allt bara går upp och ner, upp och ner, upp och ner hela tiden. BWAAH, jag blir alldeles tossig.

Om två veckor är det gigget i Borås.

Om tre veckor är det forumträff i Stockholm.

Min stora fundering är: kommer jag överleva dessa två händelser utan att explodera av nervositet? o_O

Åh, den hade jag inte hört på hur länge som helst, credz till Batte för den.

Acceptable In The 80\’s

Den senaste helgen har bestått av jag vet inte hur mycket nostalgitrippar som helst, med både klassiska låtar såsom DJ Satomi - Castles In The Sky och Peaches - Rosa Helikopter och sällskap i form av Johan Nordling och Max Patzauer, mina pilska, men glada homosexuella vänner. De utnyttjade min gästfrihet och lånade min lägenhet som hembas för sina klättringsuflykter under helgen och bjöd på några fler än ett skratt i minuten. Har inte haft så roligt på ett tag faktiskt, tacksam över att de kom och våldgästade, och jag antar att jag kommer få sota för att jag helt sonika skrev att de var homosexuella, då en stor andel av mina läsare inte läser mer än första meningarna i det första stycket.

Den senaste helgen har på ett mer ickefysiskt plan varit lugnande också, och jag känner att det där underlaget jag själv hade ryckt undan häromdagen ganska sakta lade sig på plats igen, och jag står nu ganska fast med båda fötterna på det. Vi får väl antagligen se när det försvinner igen. För det gör det, annars vore det ju inte jag, eller hur?

För er som klagat på bloggtorkan har den sin enkla förklaring i att Eve Online tagit upp större delen av min lediga tid den senaste tiden. Eve Online och forumet jag driver tar helt klart mer fritid än något annat i mitt liv just nu, på gott och ont. Mest gott just nu dock

Förvänta er inte jättefrekventa uppdateringar, då det hänger helt på hur mycket ledig tid jag har, och som jag sagt tidigare är det inte så fasligt mycket. I övrigt leker livet så gott som det går. Jag sover, äter, bajsar, går i skolan och spelar dator. Det är ungefär allt jag gör. Däremellan någonstans går jag och handlar också, då det blir svårt att äta något annars. Min kost är väl varierad, fast jag dricker en del Cola. Vill fortfarande inte lägga upp bilder på lägenheten, då den inte är riktigt klar än. Det saknas gardiner och takbelysning i vardagsrummet och detsamma i sovrummet, så det är fortfarande en steril känsla över hela lägenheten. Duschdraperi saknas i badrummet, vilket gör duschakten helt absurd. Vet inte om ni inser vilken störd känsla det är att se sig själv duscha :’D 

Det går bra i skolan, tycker jag själv i alla fall, och högskolemiljön passar mig som hand i handske. Jag går på föreläsningar och tycker mig vara en engagerad och frågvis student. Tjofaderittan ledsyn, nu ska jag sluta vara så jävla självgod och gå och lägga mig istället, så att jag orkar gå på morgondagens förmiddagsföreläsning.

Godnatt

För en gång skull vet jag vad jag vill, och som en ovanlig krydda i mitt vanligtvis miserabla liv ser det lovande ut. Väldigt, väldigt lovande till och med. Man får väl hålla tummarna antar jag.

Jag tror bestämt jag gör det igen, rycker undan mitt eget underlag.

Ska självdö i sängen några timmar nu.

(För er som nojade sönder betyder det att jag ska sova, inte att jag ska begå självmord, lol)