Sjolus.org

Ja, jag antar att jag måste erkänna att jag ljugit er lite rakt upp i ansiktet. Här satt jag och berättade för er hur mycket mer jag skulle blogga nu när jag flyttat hemifrån och skulle ha hela dagarna lediga utan bättre sysselsättning än att just blogga. Saken är den att när man sitter här hemma på dagarna utan att göra något vettigt får man väldigt lite att blogga om. Vanligtvis brukar jag komma på mina bloggidéer i skolan eller när jag går ute på stan, och det har inte blivit så mycket av det senaste dagarna, haha.

Så vad tänkte jag skriva om den här gången då?
Jo, dagens komponering tänkte jag dedikera åt mina vänner, mina riktiga vänner. De få som vet i alla fall 80% av alla mina hemska sanningar. Tror faktiskt inte att någon vet precis allt, men om ni skulle slå era huvuden ihop skulle ni nog kunna slå samman iaf 99% av allt som går att veta om mig. Vissa saker är det ingen som vet, och de sakerna komma sannolikt fortsätta vara mina mörka hemligheter livet ut.

Jag tror det är bäst om jag låter bli att nämna de människorna som står mig närmst. Dels för att om jag någonsin blir fett känd och ogillad skulle de kanske bli upphittade och kidnappade för att hota mig, öh. ELLER så är det för att jag bara skulle glömma någon som skulle bli fett sårad, eller något åt det hållet. Ni som vet att ni känner mig kan ju typ känna er grymt ärade, ni som inte riktigt vet om ni känner mig, ptja, öh, surt. Ni får väl fråga eller något.

Vad försöker jag då komma fram till?
Haha, jag vet nog inte riktigt själv, allt jag vet är att mina vänner betyder helt sjukt mycket för mig. Hade jag inte haft er allihopa hade jag förmodligen inte överlevt vardagen, speciellt inte för några månader sedan. Och då överdriver jag inte. Tack till er allihopa, även om ni orsakat mig dåligt mående så är ni fortfarande bland de mest värda människor jag vet. (Nej, det är inte en av er som både står mig typ närmast och har sårat mig fett hårt, det är minst två, kanske fler ;))

Jag förväntar mig inte att ni skall finnas där, men jag är sjukt tacksam för det. Eran fortsatta existens kommer sannolikt att ta mig genom den närmaste tiden, även om jag inte träffar er fysiskt.

This blog entry is about my friends importance in general. I send out a general ‘thank you’ to all of the people out there that have to put up with me. I know some of you read this blog for giggles, even though you don’t understand jack shit of it. I want you all to know that you mean the world to me, my real friends, the ones I open up to. To thank all of you I needed to put this little note here, since some of you wouldn’t understand it in Swedish.

Kommentaruppmuntran då, hmm. Vad betyder era vänner för er? Har ni många ytliga eller få djupa eller både och? Hade ni klarat vardagen utan era vänner? Diskussion om vänner i allmänhet uppmuntras, och om ni bestämmer er för att blogga om ämnet (JA, jag uppmmuntrar er att blogga, fan, jag skulle lätt hosta era bloggar om ni vill :lol:) Så backtrack-länka till mig, bara för skojs skull.

Med minnen om svunna tider om awesomeness och hopp om en ännu bättre framtid, Peace out.

Ptja, såhär dåva.
Jag missade att blogga igår, ni får ursäkta.

Kom fram till Trollhättan strax efter lunchtid, hämtade ut nycklarna och insåg att lägenheten var ungefär åtta ljusår mindre än vad jag ursprungligen hade trott. Därmed fick min kära flyttfirma (Familjen) vända hem igen med ungefär hälften av allt avlastningsutrymme jag hade. Exempel på dessa är min bokhylla och min byrå. Dock så hade lägenheten redan fasta hyllor lite överallt på väggarna, så det skall nog lösa sig till slut.

Just nu har jag packat upp allt utom böcker och dvd+cd-skivor. Alla övriga möbler är på plats, inklusive mitt 2,20 breda skrivbord, min underbara typiska tonårssoffa och mitt köksbord med tillhörande stolar. Alltihopa från Ikea <3

Man får ju inte glömma min underbara lilla serverpark som drar en bra bit över 500W Där Noah, Abraham, Judas, Moses och Jesus lever livet Nu slipper jag höra allting när jag ska försöka sova också, eftersom jag inte längre har datorerna i sovrummet. Nu står de längst in i hörnet i ‘köket’ (Vardagsrummet) och surrar där istället.

Jag lagar mat, jag diskar efter mig, jag lägger tvätt i min tvättkorg och jag städar efter mig. Jag plockar vuxenpoäng precis hela tiden. Minuspoängen på den fronten kommer väl när jag fortfarande smsar frekvent dygnet runt, sitter vid datorn varje ledig stund jag får och lyssnar på hög musik.

Jag får väl ta den smällen antar jag
Om ni vill något är det bara att hojta till någonstans, ni vet ju var jag finns, typ.

Jamen, eh, jag flyttar ju imorgon dåva.

Ska åka ut till Elon och shoppa diskmaskinen och dammsugaren senare idag, tills dess skall jag vika kläder och rensa ut mer skräp jag har i mitt rum.

Zeigeist hade jag nästan glömt, det är fet musik det &lt;3

Mhm, tre dagar är det kvar nu.

Fyller i och fixar bostadsbidragsansökan när jag kommer hem till min nya lägenhet istället för att göra det nu mitt i all stress. Väljer att försöka hitta lite tid för mig själv där jag kan ta det lugnt och kanske glutta på några avsnitt Scrubs eller glo på någon najsig film. Någon avslappnande sysselsättning alltså, jämte att städa och packa och springa runt som en skottspoling överallt och leta efter skor/möbler/smarta saker att ha när man flyttar hemifrån.

Jag har gjort det till min uppgift att ta så mycket söta bilder som möjligt, så att flytten blir ordentligt dokumenterad, och så att ni får se min lägenhet. Så jättelång tid kommer jag inte ha att ställa om mig på eftersom Jens och Rotmos kommer ganska snabbt, men ja, ändå alltså.

Jo, som sagt så har det hunnit bli ett jävla rännande på IKEA/Elon/ICA Maxi efter massa söta prylar.

Tror ni att jag glömt något?
I så fall, vad? (KOMMENTARFIGHT!)

Ptja, jo, nu är det tre dagar kvar.

Idag kom hyreskontraktet tillbaka, påskrivet och klart av hyresvärden. Idag har jag inte mycket planerat egentligen, utöver att kopiera nämnda hyreskontrakt och skicka in det tillsammans med resten av min bostadsbidragsansökan till försäkringskassan för lite extrapengar. Hej, jag heter Johan, och jag ska leva på era skattepengar <3

Packningen börjar gå riktigt bra, och jag har bara en kartong kvar att gå igenom. Därefter är det ju faktiskt ‘bara‘ att packa ner alla saker jag ska ha med mig till Trollhättan. Därefter är det bara själva flyttandet kvar.

Fredag morgon bär det av och jag måste erkänna att jag är en gnutta nervös. Nog för att Rotmos och Jens kommer och bor hos mig från den 19/8 till den 01/9, eftersom de inte får sin lägenhet förräns den första.

Det som kommer hålla mig vid liv de få första dagarna jag är ensam är mobilen, datorn och stereon. Filmer, tv-serier, musik och sist, men knappast minst, Internet. Herregud, jag är så sjukt beroende av min mobiltelefon och datorn+stereon. För att inte nämna min iPod. Oj, jag glömde nästan mina hörlurar. Jag är ett patetiskt teknikfreak till prylbög, jösses.